Diferencia entre revisiones de «Idioma aragonés»

Contenido eliminado Contenido añadido
m S'han revertito as edicions de Alessandro Angius (Descusión); tornando t'a zaguera versión editada por EBRO
Linia 276:
 
* As O, E ubiertas d'o protoromance resultan sistematicament en os diftongos [we],[je]:
** PONTE > p'''ue'''nt (Esp. ''puente''; Ast. ''ponte''; Cat. ''pont''; Occ. ''pont/pònt''; Sardo ''ponte'')
** FERRU > f'''ie'''rro (Esp. ''hierro''; Ast. ''fierru''; Cat. ''ferro''; Occ. ''fèrre/hèr''; Sardo ''ferru'')
** ''Y tamién diftonga en [wa], [ja] en bellas parlas centrals (puande, fiarro) u en bellas parolas mes chenerals (balluaca). O diftongo [we] tamién diftongaba ocasionalment en [wo]: (luogo).
* [[Diftongación debant de Yod]] d'istas O, E ubiertas:
** FOLIA > f'''ue'''lla (Esp. ''hoja''; Ast. ''fueya''; Cat. ''fulla''; Occ. ''fuèlha/huelha''; Sardo ''fotza'')
** SPEC'LU > esp'''ie'''llo (Esp. ''espejo''; Ast. ''espeyu''; Cat. ''espill''; Occ. ''espelh''; Sardo ''ispeju'')
* Perda d'a -E final atona:
** GRANDE > ''gran'' (Esp. ''grande''; Ast. ''grande''; Cat. ''gran''; Occ. ''grand/gran''; Sardo ''mannu'')
** FRONTE > ''frent'' (Esp. ''frente''; Ast. ''frente''; Cat. ''front''; Occ. ''front/frònt''; Sardo ''fronte'')
* A diferiencia d'as altras luengas romances sobre substrato vascón, l'[[idioma castellán|espanyol]] y l'[[idioma occitán|occitano]] [[gascón]], l'aragonés preserva a F- romance inicial:
** FILIU > ''fillo'' (Esp. ''hijo''; Ast. ''fíu''; Cat. ''fill''; Occ. ''filh/hilh''; Gall.-Port. ''filho''; Sardo ''fitzu'')
* A yod romance (GE-,GI-,I-) esdeviene en africata palatal xorda ''ch'' [tS]:
** IUVEN > ''choven'' (Esp. ''joven''; Ast. ''xoven''; Cat. ''jove''; Occ. ''jove''; Sardo ''giovanu'')
** GELARE > ''chelar'' (Esp. ''helar''; Ast. ''xelar''; Cat. ''gelar''; Occ. ''gelar''; Sardo ''gelare'')
* Igual como en [[luenga occitana|occitano]] (parcialment) y en gallego-portugués, os grupos cultos romances -ULT-, -CT- esdevienen [jt]:
** FACTU > ''feito'' (Esp. ''hecho''; Ast. ''fechu''; Cat. ''fet''; Occ. ''fach/fait/hèit''; Gall.-Port. ''feito''; Sardo ''fattu'')
** MULTU > ''muito'' (Esp. ''mucho''; Ast. ''muncho''; Cat. ''molt''; Occ. ''mo[l]t''; Gall.-Port. ''muito''; Sardo ''meda'')
** NOCTE > ''nueit'' (Esp. ''noche''; Ast. ''nueche''; Cat. ''nit''; Occ. ''nuèch/nuèit''; Gall-Port. ''noite''; Sardo ''notte'')
** ''Existe reducción en bellas variedatz, como la belsetana, chistabina y benasquesa (feto, muto/molto, nuet/nit), y hibridacions con a forma castellana (fecho).''
* Os grupos romances -X-, -PS-, SCj- esdevienen en fricativa palatal xorda ''ix'' [S]:
* COXU > coixo (Esp. ''cojo''; Ast. ''coxu''; Cat. ''coix''; COXA > Occ. ''cuèissa/cueisha''; Sardo ''toppu/tzoppu'')
* Como en quasi totz os romances occidentals, y a diferencia d'o [[luenga espanyola|espanyol]], os grupos romances -Lj-, -C'L-, -T'L- esdevienen en lateral palatal ''ll'' [L]:
** MULIERE > ''mullé(r)'' (Esp. ''mujer''; Ast. ''muyer''; Cat. ''muller''; Occ. ''molhèr''; Gall.-Port. ''mulher''; Sardo ''mutzere'')
** ACUT'LA > ''agulla'' (Esp. ''aguja''; Ast. ''aguya''; Cat. ''agulla''; Occ. ''agulha''; Gall.-Port. ''agulha''; Sardo ''agu'')
** ''En ocasions, més que més en l'aragonés antigo, as solucions yeran -T- u -CH-: mandiata, vetiecho (frent a la mayoritaria vetiello), etc.''
* Igual como en [[espanyol]], en [[Idioma catalán|catalán]] (parcialment), en [[luenga occitana|occitano]] (parcialment), en [[asturiano]] en [[Idiomasardo|sardo]] (parcialment) y en [[Idioma gallego|gallego]], V resulta en /b/:
** VALORE > ''valor'' (Esp. ''valor'' [b-]; Cat. ''valor'' [b-/v-]; Occ. ''valor'' [b-/v-]; Ast. ''valor'' [b-]; Gall. ''valor'' [b]; Sardo ''valore'' [b-/v-])
 
=== Morfosintaxi ===